Jag har sett sann och ren kärlek idag. Nästintill besatt. Rocco <3 Daniel. Alltså, vovve <3 husse. Hund <3 människa. Det är rätt fantastiskt att se. Men ändå läskigt, grymt läskigt. Denna kärlek som helt har tagit över Roccos liv.
När han blir lämnad här inne med mej eller någon annan och man inte har tid att gosa med honom, då springer han runt och piper, gnyr och är allmänt orolig. Tänk om inte Husse kommer tillbaka? Sen blir han så jävla lycklig när Daniel kommer in, det är fantastiskt! Och sen när han ser att han sätter sej ner, då kommer han in hit på kontoret, lägger sej i sin kartong och sover. Då slappnar han av.

Kärlek, liten söt oförklarlig kärlek mellan hund och människa.