En känsla av hopp



Det blev ingen bio igår, stråk-grejsemojset drog över på tiden och sen var det bara vi där. Så han välkomnade oss på tisdag istället så då ska vi se denna film :) Kanske blir den ännu bättre efter att man längtat efter den!?

Så jag åkte hem, gick igenom korgen jag har på golvet nedanför sängen och hittade massa saker. Innan jag hunnit läst igenom det där känns det som om att jag är ungefär 80, haha :p

Våren.
Jag älskar den och det känns som om att den börjar komma nu! Helt underbart, visserligen har jag inte hunnit med att åkt skoter än eller slalom.. Men det kanske är en smäll man får ta? Men om jag fick chansen att åka slalom en timme i år, då skulle jag ta den! Men att minusgraderna har lämnat oss nästan helt, det är ju helt underbart! helst vill jag bara vara ledig och åka hem till Mami och Papi och sitta på deras utetrappa och njuta av solen. Oh, vad jag älskar solen! Kan ni förstå att jag älskade thailand? :p Och nu när man kan höra att snön smälter och vägen börjar bli bar och allt bara liksom ljusnar, då är allt så mycket bättre! :D
Varje år i januari/februari tycker jag att livet suger. Att det känns ensamt och allt bara är ett stort jävla mörker. Men nu när man ser solen igen och snön smälter och man inte behöver ha på sej ett ton kläder för att kunna vara ute, då njuter jag. Jag riktigt älskar det. Jag älskar även att ha på mej långärmade tröjor och mysa ner mej under en gosig filt. Men att få ta av sej kläderna och solen värmer än med sina första strålar efter en bitande hård vinter, då känner jag kärlek!

Puss


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0