Jag tänkte så här: Alla personer tänker, vi tänker hela tiden. Så egentligen ska inte just detta vara problemet. Problemet är vad vi tänker på och i vilken mängd vi tänker på det och framför allt hur stor plats det får ta i våran vardag.
T.ex. om man gör ett fel i vardagen, går du runt och tänker på hur du skulle ha gjort det annorlunda, varför du gjorde så eller släpper du det bara?
Eller går du runt och ångrar något du inte sagt? Eller struntar du bara i det, tycker på axlarna och tänker "shit happens"?
Och sen om man tänker på framtiden. Vad ska jag gå? Vart ska jag gå? Vad händer om jag gör fel? Varför är det så stor skillnad på söder och norr? Varför är intagningspoängen inte lika? Egentligen, vad är det som gör att just jag inte kommer in? Vad är det som säger att jag väljer rätt linje? Att det är rätt plats? Och framförallt, att det är rätt tidpunkt. Vem säger att jag klarar av det jag "borde" klara och vem kan lova att "just detta" blir så bra?

Ingen. Och bara det faktum att jag har skrivit detta inlägg och låter er läsa det är ett bevis på att min hjärna går på högvarv.